Ont i magen...

Helgen var alldeles underbar! Lördagen spenderades hemma i gamla lägenheten där jag packade och stod i. Upptäckte att jag samlar på mig väldigt mycket skräp, men efter en rejäl rensning ser det bättre ut. Tror att jag ska gå igenom allt en gång till innan flyttlasset går eftersom jag är säker på att det fortfarande finns en hel del som kan rensas bort. På lördagkväll var det tortillas och melodifestivalen som gällade! Wohoo! Men visst ser väl Charlotte Perrelli bra otäck ut, som en skräcködla eller ett ufo (som hon själv sade till Fredag). Och hur i h-lvete hade Frida feat. "her plufsig body intryckt i en bombarjacka" gått vidare till final!? Usch vad obehagligt det var att se, de borde ha varnat oss känsliga tittare innan de visade hennes bidrag...

Nåja, på söndagen tog jag och C. en mycket trevlig morgonpromenad längs med ån innan vi satte oss inne framför tv:n med en rejäl frukost. Den tränade vi bort med vad som börjar bli rutin, en brottningsmatch! Mycket trevlig söndagsaktivitet som jag rekommenderar starkt, trots att jag alltid förlorar. Som ni märker hade jag en lugn och skön helg, men det trevliga har tyvärr alltid ett slut. På söndagkväll ca. 18.00 ringer telefonen och vem är det om inte min "f.d." chef... Stress, stress, "Linda du kan väl kolla din jobb e-post hemifrån. Linda om det behövs kommer du väl in och jobbar. Linda, Linda, Linda!" Ont i magen, en puls som slår tusen slag i sekunden, yrsel, illa mående, ångest... Varför kan jag inte få ha min helg i fred!? Här har jag äntligen bestämt mig för att ta en söndag och göra absolut ingenting (som jag har blivit tillsagd att göra), men kan jag få ha min söndag i fred...NEJ, tydligen inte! Vad jag önskar att jag hade telefonen på ljudlöst som jag alltid annars har... Jag trodde jag hade slutat på det här jobbet...